Gårkvällen var ut över det vanliga. Det behöver i & för sig inte betyda att den fick högsta betyg eftersom livet är ganska enformigt för tillfället. Men högt betyg fick den iaf! En mycket trevlig fest på uppfinnarvägen med både nya & gamla ansikten. Allstar leverarade med det mesta också. Trevligt folk även där & bra musik. Så igår fick benen jobba lite mer än vad dom är vana vid att göra nu för tiden. Kryckorna & skenan lämnade jag hemma så att jag slapp allt stök & bök. Ja nu är det one week to go (tänk hur fort 6 veckor kan gå!!). Sen är jag fri som en fågel. Hoppas bara att jag slipper sota för att jag fuskat lite & inte använt allting precis som jag skulle ha gjort. Men jag är så otroligt sugen på att bara få gå, springa, spinna att jag är nästan rädd att en ny stressfraktur ska dyka upp.. Inte helt omöjligt med min tur.. Nej, jag antar att det blir någon veckas rehab träning till en början. Men att promenera kan dom inte stoppa mig ifrån.

Well well.. Snart tillbaka till jobbet igen också. Jag kan erkänna att jag längtar inte! Visst har jag klagat på att bara sitta hemma & inte kunnat göra särskilt mycket, men dagarna knallar & går, trotts allt. Även om dom är lånsamma.
Jag har i alla fall bestämt mig för hur jag vill att min framtid ska se ut inom yrkes ämnet. Och det känns ju alldeles förträffligt! Även om det finns saker som måste göras så känns det jätte bra att ha ett mål! Och lika bra känns det att veta att min framtid inte är inom handels (förhoppningsvis). Vad som känns mindre bra är att jag inte vet VAR när & hur jag ska ta tag i det. Men att skjuta på saker är en av mina talanger, så jag skjuter nog på det lite till också. Känner mig inte riktigt redo. Finns saker som ska bockas av innan jag stadgar mig så att säga.

enough is enough...