Att blicka tillbaka gör både gott & ont. Men mest ont för tillfället. För allt det där goda som var, gör bara att jag saknar det, saknar allt, saknar alla. Har bläddrat tillbaka på bloggen & insett att de sista 1½ året har varit så innehållsrikt att jag nästan blivit bortskämd. Jag till & med saknar att bo i norge. Då kämpade jag i alla fall för någonting (resan bl.a). Klarar inte av att bara sitta här. Jobba, tjäna pengar & sedan inte ens göra sig av med dom. Bara jobba, komma hem, sova en stund, & sedan upp & jobba nästa dag igen. Bara för att i slutändan betala hyran.. I mina öron klingar det inte alls bra. Och som vanligt så är livet för avancerat för att bestämma sig för någonting.  Det har ändå inte fungerat tidigare. Jag vill bara ha någonting att se fram emot!!! Har iofs en obokad londonresa att se fram emot. men det känns bara för långt bort....